2013-06-15

Upp igen för att försöka hitta frulle på hotellet. Sanna försökte köpa en vanlig macka med en pastramiskiva eller två men fick ett köttberg, de jobbar inte med elegans. Storbystad medelålders servitrisdam serverade drinkar till pensionärerna vid slotsmaskinerna.

Ut i värmen på strippen. Promenerade och sörplade på strawberry daiquirsi i take out-mugg och gick och gick och gick. Tänkte gå till Välkommen till Las Vegas-skylten men Sanna och Fredrik gav upp och gick hem och sov istället. Annica och Hasse kämpade vidare och fick snygga bilder varpå de tog bussen hem till hotellet. Busschaufförerna i Las Vegas är jätteroliga och verkar gilla sitt jobb! Glada och skojfriska i högtalarna – hela stan är som ett tivoli.

Finaste utsikten - en trailer park!

Annica jobbade sig igen några magnumflarrer Smirnoff Ice medan Fredrik och Sanna sov. Planen var sen att möta upp den gamla Denton-bon Kelly från förra resan i downtown men hon var tvungen att jobba så vi fick klara oss på egen hand. Köpte en kaktus och kylskåpsmagnet och såg en helt vanlig Ozzy Osbourne-pirat före oss i kassan på jättelika Bonanza Gifts. Buss igen, hurra vad kul! Bussade ner till downtown och hann först glädjas över att få en riktig stad innan vi vände oss om och upptäckte The Freemont Experience. Vattenfestivalen möter the Strip med tre skräniga coverband, lättklädda servitriser och massor med äckliga kycklingvingar på gata övertäckt med en kilometerlång filmskärm. Lite tråkigt och ansträngande men efter lite virrande hittade vi ut på den normala gatan och landade på Radio Shack Pizza där volymen från brottningsmatchen på tv var outhärdlig men servitören skruvade ned eftersom matchen precis var slut. Fast då sattes det på superhög musik istället. Smaskiga pizzaslicar och en pitcher Torpedo dock.

 

Ut på gatan och frågade en harmynt local om bra ställen och blev tipsade om Beauty Bar precis intill. Mysigt men fan vilken hög volym! Var tvungna att tokskrika. Bandet var rätt bra men överröstades av sig själva. Frågade världens snällaste dörrvakt om andra plejs och blev ivägskickade mot Dino's som låg på okänt avstånd bort på boulevarden. Redan runt hörnet blev vi dock uppraggade av snubbarna på Downtown Cocktail Room. Ett mixologiställe som var rätt schysst och hade en ball toalett med enkelriktat glas men man inser hur bra drinkstandard det är i Sverige när man drinkar utomlands. Fredrik hade på sig sin nya häftiga Bruce Lee-tröja och fick ett visitkort från en Jeet Kune Do-tränare som trodde att Fredrik var värsta kampsportskillen. Vi frågade sen väktarna om hur långt det var till Dino's, om det gick att knata. ”No, it's pretty far, you can't walk there. By the way, where are you from? Sweden? Ok, then it's walkable, about 20 minutes.”

Dino's - the last neighbourhood bar in Las Vegas – var ett schysst ställe. Mycket localfeeling, inga turister, förutom vi då. Det sjöngs karaoke (istället för dj-musik) med varierande kvalité – de flesta gjorde inte bort sig – och spelades biljard. Vi drack Bud och snackade med nissarna vid biljardbordet. Sanna hittade någon trevlig människa vid baren hon snackade med. Annica höll på att somna vid bordet till slut så hon knatade hem till Circus (stoppades dock flera gånger av folk som trodde att hon var prostituerad). Sanna och Fredrik kom inte så långt efter trots lokalbefolkningens protester. Dansade tydligen bäst i världen.