Åt baguette och pangkaksfrukost på Whoa Nelli Deli som låg off 395:an i höjd med väg Lee Vining. Inte riktigt det ställe guideboken hade utlovat. Det fanns inte ens fish tacos på menyn längre, det som hade varit vårt lockbete. Spanade in Mono Lake från bilfönstret men orkade inte stanna då det såg betydligt vanligare ut än vad Lonely Planets bild gav sken av. Typ raukar i miniformat.
 |
| Mono Lake - USAs näst djupaste sjö är fotogenisk |
Vidare till en spökstad som faktiskt fanns kvar,
Bodie! En övergiven gruvstad som en gång hade 10 000 invånare i sin heyday i guldrusheran 1870-1890. En riktigt våldsam plats känd för sina "Bad men from Bodie" och uttrycket "Goodbye God, I'm going to Bodie" som en liten flicka skrev i sin dagbok. Hade brunnit så bara fem procent av bebyggelsen återstod, bland annat hade Chinatown och alla dess bordeller och barer jämnats med marken. De kvarvarande fallfärdiga träkåkarna (hotellet, finkan, saloonen, speceriaffären, barbershoppen etc) hade bara lämnats till sitt öde. Riktigt jävla coolt!
 |
| "Goodbye God, I'm going to Bodie" |
 |
| Finkan! |
 |
| Pang, pang! |
Så vidare till Yosemite, sista nationalparkandet för den här gången. Körde längs med väg 120 och spanade in Half Dome, El Capitan, Tenaya Lake etc innan vi åkte till Yosemite Village och handlade picknickproviant. Tog Wawona Rd söderut mot Mariposa Grove. Stannade vid vägkanten och käkade sallad och drack vin, sedan vidare för att kika på mammutträden (giant sequoias). Stammen på Grizzly Giant hade en diameter på 9, bra jobbat.
 |
| tunnelträdet |
 |
| Mats Jonssons värsta mardröm |
 |
| skogsbrand igen |
 |
| a lot of fire fighters |
Såg ytterligare en skogsbrand i horisonten. Den snuvade oss på motellrum i Mariposa, hela stan var uppbokad av brandkåren. Fan. Fick trötta köra vidare längs med 49:an. Som vanligt hann det bli mörkt innan vi hittat husrum och vägen som inte såg så lång ut på kartan tog aldrig slut. Upp och ned och runt runt i mörkret. Mötte inte ens några bilar. Hittade till slut en nedsläckt liten by med ett nedsläckt hotell, svor lite och körde vidare då en skylt vid vägkanten uppenbarade sig. Motell! Vi körde upp för kullen och såg några nissar påta i blomlandet i mörkret. Ja, de hade rum! Tog bilen ned på byn igen för att kolla om det gick att äta nånstans. Saloonen - med riktiga saloondörrar - skulle precis stänga men det fanns ytterligare en bar bredvid som vi klev in i. Sågspån på golvet, buffaloskallar på väggarna, classic rock ur högtalarna och ett gäng locals som gladeligen bad oss kliva på med ett "Hi, folks, where you guys from?". Det skulle visa sig vara bästa stället på hela resan. Coulterville, CA. med 201 invånare.
De lokala stammisarna ställde frågor och vår resa och visade oss sina cowboyhattar. Alla var från stan förutom den beresta Jessica som kom från "the forest". Bartendern fixade pizza och en combo plate med friterade grejer åt oss genom att plocka med folie och flytta skumma paket mellan en mikro och en ugn. Riktigt gott trots att en av snubbarna sa att det skulle gått fortare om han gått hem och lagat det och sen kommit tillbaka. Fredrik berättade att det här var den typen av ställe vi letat efter hela resan varpå bartendern sa "yeah, I guess you won't find many bars in California where you can do this" drog fram en sexskjutare och smällde av ett skott - PANG! Bara lösa skott men ändå. Tydligen ordnade det lokala järngänget shootouts på gatan med sådana på helgerna och ibland inne på baren om de var riktigt överförfriskade. Hade varit kul att se. Hem i säng fånigt flinande.
 |
| bästa baren! |
 |
| och i dagsljus såg det visst ut så här |
