 |
Impressive |
Frullade
på Denny's Diner men skippade pannkaksvalparna. Åkte till Griffith
Park för att se SKYLTEN! Knatade runt vid fina Griffith Observatory
med omgivningar, fint. Plåtade lite men tyvärr lite för mycket
dimma för bra bilder. Ner längs Hollywood Boulevard till totalt
onödiga, superturistiga och högljudda Walk of Fame där vi
antastades av Jack Sparrowsar och andra hustlers och såg
avspärrningarna utanför Grauman's Chinese Theatre som tyvärr dolde
handavtrycken. Typiskt. Annica skulle prompt in på en Forever 21 där
hon blev näst intill hörselskadad. Men gul klänning hittade hon.
Får se om den håller i mer än en vecka.
 |
Mupparna |
 |
Hustlers |
För
trist väder för annat så vi satsade på museum och hämtade bilen.
Ner till LA County Museum of Arts (LACMA) med Stanley
Kubrick-utställning och Braque, Picasso, Warhol och annat skoj. Över
gatan Petersen Automotive Museum med 106 flådiga fordon. Bra
curerat, men lite missnöjda med innehållet. Däremot bra merch och
krubb på Johnny Rocket's hamburgeria där vi spisade gigantiska
milkshakes, burgare och minijukeboxvax.
 |
Tvillingarna |
 |
Dannys tröja |
McQueens kärra Astarires gamla vrålåk
Därefter
lyxbutikerna och de pösiga palatsen till villor på Rodeo Drive,
vidare upp längs Mulholland Drive's vindlande svängar och sen ner
igen till helvetet i form av den fruktansvärt farliga freewayen.
Framkallade ångest även hos bilfantasten Hasse som sa att trots att
han älskar bilar är det här fan inte hållbart. Mot alla odds
överlevde vi även denna gång och tog oss hem.
 |
Det här är inte en pipa |
 |
Det här är inte Batmobilen |
Svidade om för att
gå på 90-talsbrittpopklubben Underground som vi blivit inbjudna
till av Billy. (Låg i Grand Star Jazz Club i Chinatown) Vi knatade dit, det var rätt svårt men inte omöjligt
(tog 45 minuter och det saknades en del trottoarer).
Brittpopdokumentär på ena sidan baren och Trainspotting på repeat
på den andra sidan. Väldigt trevligt. Dansgolvet följde temat i
baren - hela Trainspottingsoundtracket. Billy dök upp med sin
födelsedagsvän och compani. Kram! Intressant att se amerikanska
indiepoptjejer. Eller vad man nu ska kalla dem. Språkade med en
trevlig snubbe som hette Josh och gillade nya Daft Punkskivan. Trots
hjälp från Billy, Josh och en random fjolla kunde vi inte få en
taxi. (Det går inte att vinka in taxis i L.A. Man måste ringa och
sen bara hoppas att det dyker upp en.) Minst sagt konstigt i en stad
som i stort sett saknar kollektivtrafik och är omöjlig att gå i.
Knatade hem igen. Hatkärlek LA.
 |
Chinatown |
 |
Vårt riktmärke |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar